• Så fungerar ketogenes

    Kolhydratrik mat som bröd, pasta och ris bryts i kroppen ner till sina minsta beståndsdelar, så kallade enkla sockerarter (monosackarider). Exempel på monosackarider är glukos och fruktos som finns i mycket av den mat vi äter. När kolhydraterna brutits ner till dessa minsta beståndsdelar med hjälp av enzymer i munnen och mag- tarmkanalen tas de upp i blodet och transporteras runt till kroppens celler eller lagras i levern och musklerna för användning vid senare tillfälle.

    För att kroppens celler ska kunna ta upp sockret som finns i blodet (glukos) krävs närvaro av hormonet insulin. Insulin fungerar ungefär som en nyckel och låser upp cellerna så att glukos kan transporteras in i dem. Intransporten sker via speciella transportkanaler som löper genom cellväggen.

    När vi slutar äta kolhydrater (mindre än 50 g om dagen) tvingas kroppen ta av de kolhydratreserver som finns i levern och i musklerna. Dessa lager är dock mycket begränsade och räcker enbart i några dagar. Till slut blir dessa lager otillräckliga för att täcka det centrala nervsystemets behov av glukos.

    De flesta av kroppens vävnader kan använda fett som energikälla, men hjärnan och det centrala nervsystemet kan inte göra det utan är helt beroende av glukos. Efter några dagar utan kolhydrater är hjärnan alltså tvungen att hitta alternativa energikällor. Denna alternativa energikälla är så kallade ketonkroppar. Processen för hur dessa bildas består av flera steg.

    1. Fettsyror från kroppens fettreserver bryts först ner till ett ämne som kallas acetyl coenzym A (acetyl CoA).
    2. Acetyl CoA omvandlas därefter till ett annat ämne som kallas acetoacetyl CoA
    3. Acetoacetyl CoA omvandlas sedan till ännu ett nytt ämne – HMG CoA (3-hydroxy-3-methylglutaryl coenzyme A)
    4. HMG CoA kan slutligen omvandlas till olika ketonkroppar som kan användas i kroppen

    Ketonkroppar produceras i levern och de energirika föreningarna kan sedan användas som energikälla i andra vävnader, framför allt i hjärnan. Ketonkropparna tros kunna täcka upp mot 65 % av hjärnans energibehov under perioder av kolhydratsfattig kost eller svält. Anledningen till att hjärnan kan använda ketoner som bränsle, men inte fettsyror, är att ketonkropparna är kortkedjade syror som kan ta sig över cellmembran fritt. Av denna anledning kan ketonkropparna ta sig över den så kallade blod-hjärnbarriären, vilken förhindrar att vissa celler, läkemedel och andra ämnen tar sig över från blodbanan till hjärnan. Blod-hjärnbarriären är med andra ord ett skydd för hjärnan.

    Fettsyror är exempel på ämnen som inte kan ta sig över blod-hjärnbarriären, men ketonkropparna klarar detta och därför kan de utnyttjas som energikälla. Ketonernas effekter på metabolismen har gjort att de blivit eftertraktade som tillskott av personer som vill gå ner i vikt och därför finns hallonketoner nu att köpa i välsorterade hälsokostbutiker.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *